Tränat sök för första gången och en dag på Djursjukhuset

//Jag har varit och tränat sök för första gången!
Min moster höll i trådarna och förklarade för Matte.
Jag var jätteduktig enligt dom som kan det här! Framförallt tyckte jag att det var skitskoj!
Tyvärr blev det inga bilder då det är svårt för Matte att både träna hund och fota.

Här är en bild iaf.

På Viper, min kusin, som är taggad på att arbeta! 
Men vi var många hundar o människor. 8 st hundar med mig. 

 //Ni vet, jag gillar ju att göra lite som Matte o Husse gör ibland.
Och när Husse gräver vill ju jag såklart oxå hjälpa till!

Husse skulle flytta på en rosbuske, enligt order från Matte, haha, 
och jag ville ju såklart oxå hjälpa till lite...

...vad säger du Husse?

Är vi nöjda här eller du hade kanske tänkt någon annanstans?

I efterhand kanske jag skulle ha frågat först o grävt sen, hehe, men jag vill ju bara hjälpa till så gott jag kan juh!

//På tal om att gräva. Ibland blir jag så himla glad när jag får tuggben så jag blir alldeles till mig!
Då är det ju bäst att springa runt och leta upp ett bra gömställe så att ingen annan (typ vem...??), tar och äter upp det för mig.
Så då får jag ju leta upp bästa gömstället.

Här blir bra, skynda, skynda o gräv, o kolla så att ingen ser...

...bäst att gräva ordentligt...

...putta över jord med nosen...

...gräva lite till, måste göras ordentligt detta förstår ni...

...sådärja!

Vad säger vi Matte?

Ingen som kommer att hitta det benet i första taget!

Nöjd som en prinsessa studsade jag sen omkring i trädgården...

Nä, det syns ju knappt gumman, du är så duktig så! 
Matte blir så rörd.....<3

Det här med att gömma saker. Ibland skojar jag med Matte o Husse och gömmer mig i soffan.

Och ni kan tro att det tar lång tid innan dom finner mig!!

//Vi vart hos Mattes kollega för ett tag sen. Och när vi kom hem till henne hade hon en present till mig!

Och som ni vet bara älskar jag presenter!

Hon hade köpt en mega tandborste till mig!

Men man får inte ta den förräns Matte säger att det är okej.

Visst är jag bedårande duktig <3

Sen låg jag och sysselsatte mig med den när tanterna satt o snackade.

O ni kan tro att dom kan snacka, jisses. Tur att tandborsten knakade som den gjorde när jag tuggade hihi.

//Ja, hörrni. Det blev ett litet, eller ganska stort besök på Mattes jobb häromveckan.
Jag vart lite ur gängorna. Det började med att det rann saliv från mungiporna på mig en kväll.Alltså inte lite, utan stora pölar. Men jag var pigg och precis som vanligt för övrigt, så Matte hade lite is i magen.
Matte ställde klockan varannan timme på natten för att kolla till mig, sen tidigt på morgonen vart jag allt lite hängig och blek i slemhinnorna så då blev Matte riktigt orolig att jag fått i mig något mycket olämpligt och åkte till Djursjukhuset. Väl där kom ju såklart Husse oxå upp. Han hade varit på sitt jobb. Som tur är känner ju vissa av Mattes kollegor mig, så att dom såg att jag inte var mig själv. För en hängig Riesen är väl ungefär som en "normal" hund när den är pigg.

Jag fick ett sån't där fint grönt bandage på min ena tass.

Där under hade dom satt en nål hörrni!

Dom sa att dom ville låna lite blod från mig för att kolla så att jag inte hade fått i mig något giftigt. (men vet ni, jag kan säga att jag fick minsann aldrig tillbaka det, vilka ena va, dom skulle ju bara låna sa dom?)

Jag fann mig i det, reagerade knappt när dom stack mig, jag var jätteduktig.

Eftersom jag var lite hängig kopplade dom på mig dropp i kanylen dom satt.

Jag roade mig med att jaga luftbubblorna i droppslangen, hehe :-) 

hängig som jag var...

Vi väntade o väntade. Ett tag sov Matte, Husse o jag i en hög på golvet, hihi.

Sen satte jag mig på Husse, lite bekvämare med mjukt underlag, och då kom sköterskan in och berättade att blodproverna var bra!

Jag hade vid detta laget piggnat till lite efter droppet, men för säkerhets skull ville dom både röntga halsen och gå ner i min mage för att se så att inget skadat mig invärtes eller att något helt enkelt satt fast där.
Men dom hittade ingenting som kunde förklara mina symtom, och vid detta laget vart jag ju ganska pigg igen och vi kunde äntligen åka hem och äta! Jag var ju vrålhungrig.
Inget svar på vad det kunde ha varit, men Matte o vetten tror kanske att jag kommit åt en padda eller något? Men hur lätt är det att komma ihåg Matte?? Jag smakar ju på det mesta i naturen.
Huvudsaken är ju att jag mår bra nu, visst?

//Kelly